Gullanjullan

Det var en gång två bästa vänner som alltid, alltid var med varandra. När de två flickorna hade börjat i förskolan så kom det en tredje flicka till klassen i den lilla byaskolan. Hon fick såklart bli en i gänget efter många om och men - den omtalade trion. Tiden gick fruktansvärt snabbt men med en massa skojj och stojj. Klassfester med tryckare och bugg, pusslekar i skogen, övernattningar med mörkerlekar, jobbiga skidbackar, tältningar, dopp i sjön och i ån, ryska posten + en massa massa mer. När de skulle börja i årskurs sju gick allt utför - sakta men säkert. De hade lovat varandra evig vänskap, inbjudningar på respektive bröllop etc. En av tjejerna flyttade, men de tre sågs fortfarande i skolan varje dag i tre år. Under de tre åren på högstadiet gled de isär lite smått samtidigt som de skaffade nya vänner men ändå behöll varandra på avstånd. När examen i nian var avklarad flyttade ännu en av de tre.. hon valde inte samma skola som de andra men avståndet var ändå överkomligt om de hade försökt liite lite mer. Efter ett år på gymnasiet flyttade den tredje tjejen från den lilla byn och det långt bort. Kontakten till henne försvann snabbt. Tjejerna som var kvar inom 5 mil iallafall trodde man aldrig skulle skiljas åt.. men de svaek varandra och hittade nya vänner än en gång. Idag går de två tydligen på samma skola igen men de låtsas som de aldrig vetat ALLT om varandra. De klarar sig bra, bättre än bra säkert men det tråkiga är att allt de gjort och varit med om gått till spillo. Tänk så mkt som associeras med varandra med tanke på att de spenderat varje dag med varandra under säker 15 år. Kan verka obegripligt, alltihop. Men försök förstå.. Känns konstigt.

*uppdate. De mår så jävla bra nu att det finns inte! Aldrig mått bättre faktiskt. MEN de vill veta hur det vore om allt var annorlunda, om de aldrig glidit isär... ! så det så.